Översättning av Juris Kronbergs och Guntars Godinš

*
NÅGONSTANS VID VÄRLDENS KANT
möts himmel och skog
det blå och det blå
och högt där ovan
en röd strimla i väst

mina händer vilar på bordet
ögonen betraktar frosttäckta grenar
blåmesarna fryser
världen står tigande runt
omkring mig
min värld allt det jag vet
finns där borta i fjärran

allt är fjärran
de frosttäckta grenarna mesarnas röster
allt jag vet
mina ord mina ögon och tankar
fjärran fjärran som världens kant

bara en vind från någonstans
från andra sidan skogen och jorden
tankar vajar i grenarna
grenarna gungar i trädet
från takskägget plaskar redan regnet
vinden sveper över allt det
där jag är
mellan mig och allt jag vet
mellan mig och inom mig
är hela världen
och vinden
och världens kant

*

Regnets hjärta
där
inget
rör sig

skillnaden
mellan svart
och vitt
är skillnad
enbart skillnad
en tråd
som klyver
en tillfälligt
fallande droppe

påfågels öga
i hopfällda vingars
smedjas fönster

dikter och
lågor
slocknar
i vattnet av
mötets stora
glädje
i den lilla flytande
världen
försvinner
tårarnas innebörd

*

Allt i ett
ett i allt
anden i köttet
köttet i anden
det underliga i det vanliga
det vanliga i det underliga
en bisvärm
i kistan på vinden
i en gammal
övergiven lantgård

*

Ljuset blir aldrig gammalt
ljuset är alltid ungt
ljuset är det som skiner
långt borta i tunnelns mun

ljuset – en lysmask i gräset
ljuset du har i handen
ljuset är det som skiner
när dess tid är kommen

ibland är ljuset bara
en liten liten gnista
ljuset är sin egen väg
den första och den sista

*

VID ETT FRAMTRÄDANDE ombads jag
att beskriva en poets vardag. Det gjorde
jag också:
Jag stiger upp ock kokar gröt åt barnen.
Går med det ena barnet till skolan eller undervisar det andra hemma.
Går med det andra barnet till skolan.
Går och handlar.
I stan stöter jag på en bekant.
Hemma talar jag i telefon.
Tar itu med tvätten.
Städar.
Läser tidningarna.
Skriver lite grann.
Lagar mat åt någon.
Äter själv.
Lägger ett av barnen i badet, sen i sängen.
Bäddar.
Lägger mig.
Pratar med min fru om dagen som gått.
Om jag inte är sömnig, läser jag lite.
-------------------------------------------
Så eller något annorlunda var det.
Så eller något annorlunda är det.

*

Växer ur minnena
Allt växer ur minnena
vinterns ljus som med fjärran försynt hand
smeker de oläsa
böckernas ryggar
tillsammans
kom ni hit
blev ni burna hit

du glömmer allt
du ville fråga om

endast ditt namn och ansikte
har fastnat
i någons minne
från en kväll som denna

endast en darrande
frosttäckt gren
i vinterkvällens skymning
blir kvar och ser på dig
från spegeln
från vilken fågeln
flög iväg för länge sen